Kraften i sociala medier som nyhetskälla bekräftas idag av en artikel i Dagens Media. Hälften av journalisterna använder enligt en undersökning av Aalund sociala medier som källa för nyheter och artiklar.
Bloggen är enligt undersökningen den främsta källan till en nyhet framför Facebook och Twitter. Myspace, Youtube och Flickr används mer sällan.
Företag som syns i bloggar kan med andra ord räkna med publicitet.
fredag 29 januari 2010
måndag 25 januari 2010
Förvandlar trafik till försäljning
Som relativt nyfrälst användare av Google Analytics - Googles kostnadsfria verktyg för att mäta frekvens och beteende hos besökare på webbplatser och resultat av marknadsföring - fastnar jag för informationen om ytterligare ett spännande verktyg som heter Google Website Optimizer (Google Webbplatsoptimerare).
Google Webbplatsoptimerare gör det möjligt att testa vilka layouter, rubriker, bilder och annat som får flest besökare att genomföra köp, utföra kundserviceärenden och andra aktiva handlingar.
Är du också en som gillar att testa själv? Och av fullt förklarliga skäl ännu inte hunnit ta del av denna spännande verktygslåda? Skaffa ett Google-konto, när du få en stund över, och testa.
Google Webbplatsoptimerare gör det möjligt att testa vilka layouter, rubriker, bilder och annat som får flest besökare att genomföra köp, utföra kundserviceärenden och andra aktiva handlingar.
Är du också en som gillar att testa själv? Och av fullt förklarliga skäl ännu inte hunnit ta del av denna spännande verktygslåda? Skaffa ett Google-konto, när du få en stund över, och testa.
fredag 22 januari 2010
Att projektleda webb
Att skriva om projektledning av webbutveckling ur kundperspektiv i ett lagom långt blogginlägg är svårt. För att inte säga omöjligt. Jag ska ändå göra ett försök att bidra till kunskapsfloran i en inte alltför plågsamt lång text.
Strategi och plan: Vad ska webben åstadkomma? Förutsatt att det handlar om en hemsida eller ett intranät, bör man ta reda på hur kommunikation och kanaler i stort bidrar till företagets affär/verksamhetsmål. Ska webben användas för externt eller internt bruk, eller båda? Ska den enbart användas som ett kommunikationsverktyg eller även för att sälja, hantera dokument mm? Vilka övriga kanaler ska webben komplettera/samverka med? Vilka kommunikativa mål ska webben bidra till? Vilka behov ska den tillgodose?
Målgrupper: Oavsett om det är en extern eller intern webb behöver undersökas vilka målgrupperna är och vilka behov de har. Den som lyckas tillgodose målgruppernas och företagets/avsändarens behov i en optimal kombination har byggt en bra webb. Själv gjorde jag undersökningen i två steg, först i form av en digital enkät och sedan i en förstudie med work shops tillsammans med vår externa leverantör. Vilka styrkor och svagheter finns i den befintliga webben? Vad kan förbättras?
Målen för webben kan med fördel delas upp i övergripande mål (förbättra kunskap, öka dialog, stärka varumärket) till mer konkreta (x antal unika klick i veckan på länken nyheter). För att konkretisera målbilden och ge vår externa leverantör en så komplett brief som möjligt, ritade jag en skiss av webben med menyer och innehåll som illustrerade målgruppernas och företagets behov.
Business caset svarar på vilka ekonomiska vinster/besparingar företaget kan göra med den nya webben. Till exempel förbättrad kundialog och ökad försäljning eller effektivare introduktion av nya medarbetare. Och vilka resurser den tar i anspråk i form av budget, kompetens, utbildning, mantimmar, verktyg , mjukvara (Sharepoint, EPI etc) och hårdvara.
Projektorganisation, rapporteringsvägar och process: Vilka ska delta i projektet? På vilket sätt? Vilka ska fatta beslut och godkänna delmålen? Hur ska rapporteringsvägarna se ut? Hur ska leveranserna ske? Hur ofta ska möten hållas, hur långa ska de vara och hur ska agendan se ut?
Projektorganisation:
Styrgrupp: Fattar beslut om budget, tidplan, projektdeltagare, fördelning av resurser över tid, leveranser och eventuella förändringar i projektet. Allt enligt det förslag som projektledaren presenterar.
Projektledare:
* Skriver strategi, plan och business case.
* Rapporterar till styrgruppen och föreslår projektorganisation enligt rådande projektmodell.
* Deltar i upphandling av och briefar externa leverantörer och ser till att avtalet stämmer med båda parters krav och förväntningar - kravspecen är central i avtalet.
* Leder och driver arbetet mot mål enligt plan.
* Koordinerar externa leverantörers aktiviteter med de interna: Gör en intern produktionsplan som konkretiserar interna insatser (vem, vad, hur, när) i enlighet med den externa leverantörens plan. Mötesfrekvens, agenda, uppdragsfördelning, utbildning, innehållsproduktion och test, uppföljning av insatser samt fånga upp och ta reda på svar på frågor är centrala på just den här punkten.
* Rapporterar till styrgruppen, i mötesform när en presentation ska göras och beslut fattas samt efter varje projektmöte, i punktform i en rapport.
Projektdeltagare:
* Bidrar från start till mål i projektet med kunskaper och krav utifrån sitt kompetensområde – i work shops, enkäter och intervjuer.
* Deltar i produktionen av webben enligt plan och avrapporterar sina insatser till projektledaren i projektmötena.
Ett bra tips inför själva produktionen är att samla hela projektgruppen i ett uppstartsmöte tillsammans med den externa leverantören för en gemensam genomgång av processen framåt.
Det här är i grova drag hur det gick till när jag projektledde utvecklingen av en ny webb. Lansering och förvaltning får bli ett annat inlägg. Alla som har gjort något liknande vet också att förankring och mänskliga relationer är en viktig del av och utmaning i stora projekt.
Har jag missat någon kritisk del?
Strategi och plan: Vad ska webben åstadkomma? Förutsatt att det handlar om en hemsida eller ett intranät, bör man ta reda på hur kommunikation och kanaler i stort bidrar till företagets affär/verksamhetsmål. Ska webben användas för externt eller internt bruk, eller båda? Ska den enbart användas som ett kommunikationsverktyg eller även för att sälja, hantera dokument mm? Vilka övriga kanaler ska webben komplettera/samverka med? Vilka kommunikativa mål ska webben bidra till? Vilka behov ska den tillgodose?
Målgrupper: Oavsett om det är en extern eller intern webb behöver undersökas vilka målgrupperna är och vilka behov de har. Den som lyckas tillgodose målgruppernas och företagets/avsändarens behov i en optimal kombination har byggt en bra webb. Själv gjorde jag undersökningen i två steg, först i form av en digital enkät och sedan i en förstudie med work shops tillsammans med vår externa leverantör. Vilka styrkor och svagheter finns i den befintliga webben? Vad kan förbättras?
Målen för webben kan med fördel delas upp i övergripande mål (förbättra kunskap, öka dialog, stärka varumärket) till mer konkreta (x antal unika klick i veckan på länken nyheter). För att konkretisera målbilden och ge vår externa leverantör en så komplett brief som möjligt, ritade jag en skiss av webben med menyer och innehåll som illustrerade målgruppernas och företagets behov.
Business caset svarar på vilka ekonomiska vinster/besparingar företaget kan göra med den nya webben. Till exempel förbättrad kundialog och ökad försäljning eller effektivare introduktion av nya medarbetare. Och vilka resurser den tar i anspråk i form av budget, kompetens, utbildning, mantimmar, verktyg , mjukvara (Sharepoint, EPI etc) och hårdvara.
Projektorganisation, rapporteringsvägar och process: Vilka ska delta i projektet? På vilket sätt? Vilka ska fatta beslut och godkänna delmålen? Hur ska rapporteringsvägarna se ut? Hur ska leveranserna ske? Hur ofta ska möten hållas, hur långa ska de vara och hur ska agendan se ut?
Projektorganisation:
Styrgrupp: Fattar beslut om budget, tidplan, projektdeltagare, fördelning av resurser över tid, leveranser och eventuella förändringar i projektet. Allt enligt det förslag som projektledaren presenterar.
Projektledare:
* Skriver strategi, plan och business case.
* Rapporterar till styrgruppen och föreslår projektorganisation enligt rådande projektmodell.
* Deltar i upphandling av och briefar externa leverantörer och ser till att avtalet stämmer med båda parters krav och förväntningar - kravspecen är central i avtalet.
* Leder och driver arbetet mot mål enligt plan.
* Koordinerar externa leverantörers aktiviteter med de interna: Gör en intern produktionsplan som konkretiserar interna insatser (vem, vad, hur, när) i enlighet med den externa leverantörens plan. Mötesfrekvens, agenda, uppdragsfördelning, utbildning, innehållsproduktion och test, uppföljning av insatser samt fånga upp och ta reda på svar på frågor är centrala på just den här punkten.
* Rapporterar till styrgruppen, i mötesform när en presentation ska göras och beslut fattas samt efter varje projektmöte, i punktform i en rapport.
Projektdeltagare:
* Bidrar från start till mål i projektet med kunskaper och krav utifrån sitt kompetensområde – i work shops, enkäter och intervjuer.
* Deltar i produktionen av webben enligt plan och avrapporterar sina insatser till projektledaren i projektmötena.
Ett bra tips inför själva produktionen är att samla hela projektgruppen i ett uppstartsmöte tillsammans med den externa leverantören för en gemensam genomgång av processen framåt.
Det här är i grova drag hur det gick till när jag projektledde utvecklingen av en ny webb. Lansering och förvaltning får bli ett annat inlägg. Alla som har gjort något liknande vet också att förankring och mänskliga relationer är en viktig del av och utmaning i stora projekt.
Har jag missat någon kritisk del?
onsdag 20 januari 2010
Interna mikrobloggar bygger företagskultur
Nästan som ett brev på posten efter mitt tidigare inlägg Internkommunikativ guldgruva? hittar jag en artikel i Computer Sweden om hur interna, företagsanpassade mikrobloggar förbättrar internkommunikationen och minskar e-mailtrafiken i företag. Mikrobloggen uppfyller ett behov som mejl inte kan.
Fördelarna i sammandrag, så som de beskrivs i artikeln:
* Snabba meddelanden hjälper anställda att hålla kontakten utan att använda tyngre verktyg som Sharepoint.
* Kan användas på mobila enheter.
* Kan ingå som en del av ett intranät och andra internetapplikationer.
* En plats för samvaro där anställda kan dela information.
* Minskar mejltrafiken.
* Anställda som inte har företagsmejladresser slipper missa viktig information.
Tack Computer Sweden, för den intressanta artikeln om IT som verktyg i internkommunikationen.
måndag 18 januari 2010
Yellowstone och Afrika - bästa förebilderna
Naturprogrammet Yellowstone i SVT, berättar en fascinerande historia om hur fauna och flora tillsammans med årstidernas växlingar hjälper varandra att bygga och förvalta ett fantastiskt landskap - världens äldsta nationalpark i Klippiga bergen i USA.
Efter att ha varit helt utrotad befolkas det 8000 kvadratkilometer stora vildmarksområdet återigen av vargen, trots att den är lika avskydd och fruktad av Yellowstones ranchägare som av deras svenska motsvarigheter. Lösningen på problemet har man inte helt otippat funnit i begreppet kommunikation. Boskapsuppfödarna får ha sina djur i fred tack vare radiosändare som uppmärksammar dem när vargen kommer för nära boskapen, så att de kan gå ut och skjuta ett varningsskott som skrämmer iväg inkräktaren.
Andra föregångsländer inom djurarters bevarande, som inte brukar vara bortskämda med beröm, är de länder i Afrika, som tack vare safariturismen har lyckats behålla en hel värld av djur och växtlighet. Och samtidigt sysselsätta en massa människor.
Frågan är om vårt ofta så kloka föregångsland fullt av entusiastiska early adopters behöver bli lite mer visionärt på just det här området? Och inte minst konsekvensanalysera, planera, informera och kommunicera lite mer. Eller ska vi nöja oss med vaga argument och ett agerande som verkar lika genomtänkt som vilda västern?
Efter att ha varit helt utrotad befolkas det 8000 kvadratkilometer stora vildmarksområdet återigen av vargen, trots att den är lika avskydd och fruktad av Yellowstones ranchägare som av deras svenska motsvarigheter. Lösningen på problemet har man inte helt otippat funnit i begreppet kommunikation. Boskapsuppfödarna får ha sina djur i fred tack vare radiosändare som uppmärksammar dem när vargen kommer för nära boskapen, så att de kan gå ut och skjuta ett varningsskott som skrämmer iväg inkräktaren.
Andra föregångsländer inom djurarters bevarande, som inte brukar vara bortskämda med beröm, är de länder i Afrika, som tack vare safariturismen har lyckats behålla en hel värld av djur och växtlighet. Och samtidigt sysselsätta en massa människor.
Frågan är om vårt ofta så kloka föregångsland fullt av entusiastiska early adopters behöver bli lite mer visionärt på just det här området? Och inte minst konsekvensanalysera, planera, informera och kommunicera lite mer. Eller ska vi nöja oss med vaga argument och ett agerande som verkar lika genomtänkt som vilda västern?
fredag 15 januari 2010
Säg det med en blomma
Fått några tulpaner idag? Idag är det tulpanens dag och företaget Gifttoday har frågat 1030 svenskar om deras blomstervanor. Undersökningen visar att kvinnor oftare ger bort blommor än vad män gör. Samtidigt får de oftare blommor än männen. De flesta, oavsett kön, uppskattar både att få och att ge blommor.Undrar om det innebär att hushåll som bara består av kvinnor får en väldig blomsterprakt medan alla andra får nöja sig med att ha det lite skralt med blommor?
Favorittillfällena för blomsteröverlämning är i alla fall Alla hjärtans dag, nyårsafton, när man går på en bjudning, bröllopsdagar, mors dag och skolavslutningar. Nu ska jag äta middag med en bukett skära tulpaner på bordet. Erkännas bör att de inte är inköpta idag utan erhållna i present, förra helgen. Men de är fortfarande nästan lika fina som de på bilden.
Säg det med en blomma, brukar man ju säga. Helt okej kommunikation, tycker jag.
torsdag 14 januari 2010
onsdag 13 januari 2010
Internkommunikativ guldgruva?
Cloetta är en av Microsofts första molnkunder, berättar företagets IT-chef i en artikel i Computer Sweden. Med hjälp av Exchange kan företaget skicka lönespecen digitalt som en pdf till varje anställd som saknar eget e-postkonto i stället för att skicka den som vanlig post. Cloetta slipper betala för utskrift och porto, men också för det dyrare alternativet att lägga upp nya e-postkonton till var och en av de 250 medarbetarna.
Jag antar att det finns olika sätt att nå ut med lönespecen till anställda på, som är både effektiva och miljöbesparande. Just den här lösningen får mig att tänka på värdet av en generell direktkanal till varje anställd som saknar eget e-postkonto och inte sitter framför en dator.
Jag antar att det finns olika sätt att nå ut med lönespecen till anställda på, som är både effektiva och miljöbesparande. Just den här lösningen får mig att tänka på värdet av en generell direktkanal till varje anställd som saknar eget e-postkonto och inte sitter framför en dator.
söndag 10 januari 2010
Personliga möten för resultat
Det personliga mötet växer i betydelse när det mesta går att hitta på nätet, säger trendspanarna. Det handlar om att kunna servera rätt information till rätt grupp människor vid rätt tidpunkt.
På Talarforums hemsida hittar jag en intervju med Jan Eliasson, känd och internationellt uppskattad diplomat bland annat. Hans erfarenheter av det personliga mötet vid förhandlingsborden har gjort honom till en efterfrågad talare i ämnet.
Jan Eliassons tips i sammandrag:
* Utveckla ett rikt språkbruk.
* Visa respekt och intresse för motpartens land, dess historia och traditioner.
* Bjud på dig själv.
* Hitta rätt timing - rätt tillfälle att knyta ihop säcken.
"Under ett förhandlingstillfälle i Teheran avstannade diskussionerna, vi kom inte vidare i processen. Då bad jag till allas förvåning att få besöka deras mattmuseum. Efter den guidade visningen av silkesmattor och andra dyrgripar kunde vi senare återuppta förhandlingarna med ny positiv energi".
Artikeln i sen helhet finns att läsa här.
torsdag 7 januari 2010
Konsten blir 10-talets uttryck
I dagens kulturdel av DN förutspås att konsten blir 10-talets uttrycksform efter 00-talets mode och 90-talets musik. Intresset för konst blir allt större och ny teknik står i fokus. I London finns något av det senaste inom interaktiv konst och design. På "Decode: digital design sensations" på Victoria & Alberts museum får publiken delta i konstverken genom att bland annat måla med kroppen.
Känner man för en odyssé genom det senaste seklets internationella konstlandskap så ska man ta en heldag på Tate Modern. I det stora kraftverket strax intill Themsen samsas den internationella eliten av surrealister, modernister, kubister och andra abstrakta målare med samtida konstnärer. Här kan man jämföra förra seklets rebeller, som Dali och Picasso, med Paul McCarthys och Ana Mendietas nutida, drastiska uttryck. Själv har jag svårt att se mig mätt på de förstnämnda.
Henri Matisse, The Snail, 1953
Känner man för en odyssé genom det senaste seklets internationella konstlandskap så ska man ta en heldag på Tate Modern. I det stora kraftverket strax intill Themsen samsas den internationella eliten av surrealister, modernister, kubister och andra abstrakta målare med samtida konstnärer. Här kan man jämföra förra seklets rebeller, som Dali och Picasso, med Paul McCarthys och Ana Mendietas nutida, drastiska uttryck. Själv har jag svårt att se mig mätt på de förstnämnda.
Henri Matisse, The Snail, 1953 
tisdag 5 januari 2010
Vilken historisk person är du?
Nationalencyklopedin har kartlagt de personliga dragen hos ett hundratal historiskt intressanta personer. Vem av dem du liknar mest får du veta genom att gå in på NE.se och göra ett litet test.
Den här personen tyckte testet att jag påminner om.
På samma sajt kan du vara med och nominera årets uppslagsord. Och nu avslöjar jag vilket ord jag har nominerat: Ordet "klimatsmart" för att det inspirerar mer än det tynger.
måndag 4 januari 2010
2010 års mesta nyhetsförmedlare?
Jag hade tänkt blogga om att jag hoppas på mer och bättre bildmaterial från alla PR-aktiva företag under 2010. För visst är det så, att riktigt bra och inspirerande bilder som komplement till, eller i kombination med, ord som vinner intresse och sympati lägger grunden för all bra kommunikation?
Då hittade jag den här. Det kanske är det här formatet som blir 2010 års främsta nyhetsförmedling? Videoreleasen.
Mer om Sveriges första Flowrider på Experium i Sälen här. Ska förresten passa på att skryta med att jag har testat the real thing i Australien. Fast jag var mer under brädan än på. De här brädorna verkar bättre.
Då hittade jag den här. Det kanske är det här formatet som blir 2010 års främsta nyhetsförmedling? Videoreleasen.
Mer om Sveriges första Flowrider på Experium i Sälen här. Ska förresten passa på att skryta med att jag har testat the real thing i Australien. Fast jag var mer under brädan än på. De här brädorna verkar bättre.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
