En av utmaningarna med att vara kommunikatör i ett stort företag är att lyssna av omvärlden, sålla ut relevant information och formulera budskap. Väl genomtänkta budskap, som metodiskt och systematiskt förankras i organisationen.
Jag fick en 50-lapp på Systembolaget i fredags som hade stora fläckar av bläck på sig. När jag påpekade för kassörskan att sedeln inte såg okej ut fick jag till glatt och trevligt svar att det inte var några problem med sedeln. Eftersom det bar mig emot att sätta mig på tvären med en lång kö av fredagsmysfirare bakom mig - förutom att jag blev osäker, bläckfärgade sedlar är ju ett gammalt fenomen - tog jag emot sedeln och gick till ICA för att handla. Där tog de inte emot den.
Röd av skam och irritation gick jag tillbaka till Systembolaget - den glada och vänliga kassörskan var inte kvar - och fick sedeln utbytt av hennes ersättare. Jag passade på att påpeka för honom att de borde informera varandra bättre om fenomenet bläckfläckiga sedlar, samtidigt som jag konstaterade hur tråkigt det kändes att behöva vara en irriterad kund. Till på köpet en fredagkväll.
Vad jag egentligen vill säga med mitt lilla fredagsdrama - en 50-lapp mer eller mindre är inte livsavgörande för mig, situationen som uppstod kändes däremot inte så rolig - är att alla varumärken, inte minst de med hög svansföring och starka värderingar, har allt att vinna på att ta alla delar av sin kommunikation på allvar -i alla kanaler, med alla sina målgrupper och i stort som smått. Att lyssna på kunden i kassan må för vissa vara en detalj. Men nog så viktig.
Jag är dessutom helt övertygad om, att vad som än ligger bakom ett visst agerande eller problem, så går det till 99,9% att lösa med hjälp av kommunikation.
Japp, jag har skrivit till Systembolagets kundtjänst, så som de själva föredömligt manar till i sina annonser. Hoppas där finns en ivrig själ redo att ta tag i denna kommunikativa utmaning.
Jag fick en 50-lapp på Systembolaget i fredags som hade stora fläckar av bläck på sig. När jag påpekade för kassörskan att sedeln inte såg okej ut fick jag till glatt och trevligt svar att det inte var några problem med sedeln. Eftersom det bar mig emot att sätta mig på tvären med en lång kö av fredagsmysfirare bakom mig - förutom att jag blev osäker, bläckfärgade sedlar är ju ett gammalt fenomen - tog jag emot sedeln och gick till ICA för att handla. Där tog de inte emot den.
Röd av skam och irritation gick jag tillbaka till Systembolaget - den glada och vänliga kassörskan var inte kvar - och fick sedeln utbytt av hennes ersättare. Jag passade på att påpeka för honom att de borde informera varandra bättre om fenomenet bläckfläckiga sedlar, samtidigt som jag konstaterade hur tråkigt det kändes att behöva vara en irriterad kund. Till på köpet en fredagkväll.
Vad jag egentligen vill säga med mitt lilla fredagsdrama - en 50-lapp mer eller mindre är inte livsavgörande för mig, situationen som uppstod kändes däremot inte så rolig - är att alla varumärken, inte minst de med hög svansföring och starka värderingar, har allt att vinna på att ta alla delar av sin kommunikation på allvar -i alla kanaler, med alla sina målgrupper och i stort som smått. Att lyssna på kunden i kassan må för vissa vara en detalj. Men nog så viktig.
Jag är dessutom helt övertygad om, att vad som än ligger bakom ett visst agerande eller problem, så går det till 99,9% att lösa med hjälp av kommunikation.
Japp, jag har skrivit till Systembolagets kundtjänst, så som de själva föredömligt manar till i sina annonser. Hoppas där finns en ivrig själ redo att ta tag i denna kommunikativa utmaning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar