God Jul och Gott Nytt År!

Jag tar bloggsemester och kommer igen efter nyår.

Plopp i ny tappning

Idag har tre nya glassar världspremiär, juletid och vinterkyla till trots. Det är Cloetta och Sia Glass som tillsammans ger begreppen Plopp, Tarragona och Guldnogat en ny innebörd. Lanseringen äger rum utanför Coffeehouse by George på Stockholms Centralstation.

Johan Blanche, välkänd sommelier och smakkännare, sätter bland annat de här orden på den nya smakupplevelsen:

”...en ren meditation i syndiga utlevelser och passionerade känslor...”

”....ovårdad, oborstad och ruggigt sträv är denna kompis med nötter spridda över sin kropp...snart är vi igenom skyddsskalet och får en läcker mix...”

Visst blir man lite sugen? Som Ploppälskare hoppas jag på ytterligare en kärlek att njuta av.

Underbara uppfinningar

Jag älskar uppfinningar och har svårt att låta bli att skriva om dem, trots att den här bloggen ska handla om kommunikation. Men "vad kommunicerar bättre än en riktigt bra produkt i snygg förpackning?" för att citera mig själv i ett tidigare inlägg. Ducati och MITs nya cykelmotor, the Copenhagen Wheel, är ett intelligent cykelnav som vid inbromsning lagrar energi, driver motorn i uppförsbackar och kommunicerar med mobiltelefoner bland annat. Försöker någon stjäla cykeln skickar den ett sms till sin ägare.

Påminner mig om en vevradio jag hade för några år sedan - den drevs med hjälp av en slags dynamo som jag fick veva upp lite då och då, ungefär som en speldosa, perfekt i båten. Tyvärr blev den stulen - den saknade den här fiffiga tekniken. Hittar jag en sådan radio igen så köper jag direkt. Kanske cykeln också om priset tillåter.

Sådana här uppfinningar gör att man känner att det finns hopp i denna "förhandlingsnederlagens" tid.

Twitternytta

På Twitter växer allt fler intressanta tjänster och funktioner fram via kreativa användare. Läser i Göran Adléns nyhetsbrev att man kan boka taxi på Twitter när man är i London. Gå in på greentomatocars.com via Twitter och skicka en tweet 30 minuter innan du vill åka och få svar direkt.

Skriv in #boarding på Twitter och flygplatsens namn, ARN, så kan alla se att du befinner dig på Arlanda och är öppen för umgänge/fika/möte med andra på samma plats. Mer info här.

På sendsocial.com testas en tjänst i England där man kan skicka fysiska paket till personer man känner via nätet och saknar en fysisk adress till. Efter att man skickat paketet, tar distributions-företaget kontakt med personen via Twitter för att sedan köra ut det, efter att personen bekräftat att den vill ta emot försändelsen.

På Twitter kan man göra sökningar på vissa ämnen genom så kallade hashtags. En hashtag fungerar ungefär som metadata och är ett ord som väljs gemensamt för alla tweets eller postningar som görs med prefixet #. Ett exempel är #nyttjobb.

Som socialt media har Twitter blivit omtalat via Dell, som lyckades få ned antalet kundklagomål genom att aktivt leta efter och besvara missnöjda kunders kommentarer på Twitter.

Glas på webben hos Spendrups

Så här inför jul öppnar Spendrups en webbutik för ölglas. Det finns både klassiska restaurangglas och sejdlar i sortimentet.

Spendrups var med Old Gold-flaskan först ut med riktigt snygg förpackningsdesign redan på 80-talet. Öl på flaska har på senare år blivit en fröjd för ögat som förmodligen har fått de mest svårflörtade konsumenter att falla till föga. Kul att även glasmodellerna får nytt ljus på sig.

Får dessa formmässiga satsningar negativa konsekvenser för Sveriges alkoholkonsumtion får jag bita mig i tungan. Effekten borde förhoppningsvis bli en sund, estetisk och måttlig kultur.

Tumbler

Juice stand pop-up-store i Shanghai

En skoautomat.

Pop-up-butiker är ett fenomen som sprider sig över världen. Konceptet går ut på att man som konsument under ett begränsat antal dagar kan handla i en tillfälligt uppställd, fysisk butik.

Det här är Juice stand pop-up-store i Shanghai. Innehållet består av Adidasvaror, fruktigt exponerade "to encourage the creativity and originality of people”.

Passion föder passion

En artikel i Ny teknik hann före mig i hyllningskören till Maria Strömme i Skavlan i fredags. Jag kan bara hålla med skribenten. Vilken bra PR för teknik-utbildningar!

Ungdomar i allmänhet och flickor i synnerhet är svåra att locka till teknikutbildningarna. Men vad kan bättre attrahera än en professor i nanoteknik som på bästa sändningstid trotsar alla fördomar genom att för det första vara kvinna. För det andra lika passionerad, verbal och pedagogisk som kunnig på sitt område. Maria Strömme är bland annat delaktig i utvecklingen av en batteriteknik som bygger på nanostrukturen i grönalger.

En annan kvinnlig naturvetenskaplig begåvning är en av de tre nobelpristagarna i kemi, Ada Yonath för sina upptäckter om ribosomens struktur. I skrivande stund hörs Rapport i SVT2 meddela om dagens gymnasieelevers allt sämre kunskaper i naturvetenskapliga ämnen. ABC rapporterade precis innan om Rinkeby skolas uppskattade initiativ att bjuda in Venkatraman Ramakrishnan, också nobelpristagare i kemi.

Kanske man kunde samla ett team av naturvetenskapliga förebilder som delar upp Sveriges skolor mellan sig för en inspirations- och värvningsturné?

Insiktsfullt om sociala medier

Klokt och insiktsfullt om sociala medier av Seth Godin, en bloggare jag följer. Sammanfattande citat:

Here's one way businesses can profit from a social media presence:

Make it easy to get hurt.

It might not be comfortable, but you can bet it will build trust.

Så kommer företag i direkt kontakt med en massa engagerade intressenter som med hjälp av genomtänkt agerande och bra kommunikation kan omvändas till ambassadörer. Grundligt, klokt och långsiktigt.

Att tänka först och agera sedan

Läser i Joanna Mossbergs inlägg på Dagens Media att företag måste agera innan de kommunicerar sina miljösatsningar. Jag håller med. Självklart måste mål, vision och handlingsplan finnas på plats och verkställas innan man kommunicerar en miljöprofil. Jag har behandlat ämnet i ett tidigare blogginlägg.

Samtidigt får man aldrig glömma vilka villkor marknaden ställer för ett vinstdrivande företag. Alla beslut och handlingsplaner ska gynna affären, helst både på kort och lång sikt. Det är där utgångspunkten ligger. Sedan är det upp till marknaden att ställa tydliga krav och göra aktiva val. Vare sig det gäller el eller mat och vare sig man är konsument eller professionell inköpare i en organisation.

Miljöhänsyn är definitivt ett konkurrensverktyg som har kommit för att stanna. Och alla företag som agerar, skriver en hållbarhetsredovisning och följer upp sina miljöbesparingar från år till år är värda en stjärna i kanten enligt devisen många bäckar små. Vare sig de heter Vattenfall eller McDonalds.

Vad jag vill komma till är att alla företag själva måste få sätta nivån för sitt miljöarbete - utifrån de förutsättningar som marknad, lagar och regler ställer upp - utan att skrämmas bort. Det värsta som kan hända är att ingen gör något alls i rädsla för att bli kritiserad. Det bästa som kan hända är att efterfrågan och företagens hållbarhetsarbete utvecklas åt samma håll.

Sedan är det precis så som Joanna Mossberg säger att kommunikationen måste bygga på ett genomtänkt agerande. Inte minst för att undvika kritik. Det gäller inte bara CSR-arbetet utan alla delar av verksamheten.

Vad kommunicerar bättre än en riktigt bra produkt i snygg förpackning?

Jag är svag för Busterbåtar och stolt ägare av en Buster S, årsmodell 2000. När jag kom på att jag ville ha just den här modellen så hade den utgått och var inte helt lätt att få tag på. Sent omsider fick jag i alla fall fräsa ut från Nimbus Maxi Center i Järfälla i svetsad aluminium och knallgula bord med "tittlogga".

En av alla fantastiska egenskaper med Buster är att den tar sig in ungefär var som helst, se bara på bilden.

Den här modellen ingick i en serie av gröna, röda, gula och blå Busterbåtar - alla med den storögda logotypen på sidorna. Både färgskalan och dekalerna ersattes så småningom av en betydligt sobrare linje i grått och blått. Ögonen försvann från logotypen, som även minskade i storlek och blev mer diskret.

I dag är den här gamla modellen ganska ovanlig i Stockholms skärgård. Då känns det lite extra kul när förbipasserande på bryggan i Sandhamn skickar glada och uppmuntrande kommentarer till den lilla uppstickaren i gult när den dansar in mellan de stora vita elefanterna. Lika många från vuxna som barn.

Frågan är bara vad jag ska göra när jag måste byta ut min lilla pärla i solskensfärg. Hoppas att Fiskars Buster hittar tillbaka till ursprunget - den lite kaxiga, färgglada, uppstickarstilen.

Det är ju det som är Buster.

Bilderna är från Östra kargrunden, Kanholmsfjärden, Bulleröfjärden och Stora Nassa i Stockholms skärgård.

Hajfensoppa eller livet

Dokumentärfilmen Sharkwater i SVT2 har just visat hur hajarna håller på att utrotas för att människor världen över betalar dyra pengar för att äta hajfensoppa. 90% av detta 400 miljoner år gamla bidrag till ekosystemet har försvunnit.

Hajfensoppa kan man leva utan. Fungerande ekosystem är som bekant lite svårare att avstå ifrån.

Läs mer på Savingsharks.com och Svenska Hajföreningen .

Big Bang i New York

Hayden Planetarium. Gör det värt att slita sig från allt som bygger denna världens tummelplats: Butikerna, stadsdelarna, off-Broadway-uppsättningarna, gatulivet, konsten, caféerna, restaurangerna, vyerna, designen, stadsdelarna, arkitekturen, graffitin, parkerna, människorna, händelserna...

Själv satt jag skönt tillbakalutad och såg planeternas uppkomst ackompanjerade av Robert Redfords lugna stämma. Hayden Planetarium ligger på West side, cirka 10 minuters promenad norrut från Central Parks sydvästra hörn.

Konsten att få något sagt utan ett vettigt ord

Jag har en gammal filmklassiker på VHS hemma som jag har sett så många gånger att bandet har börjat svaja. Det underbara och smått unika med den här filmen är att knappt ett vettigt ord blir sagt. Inte på en timme och 49 minuter. Massor av ord på franska, spanska, engelska, tyska, finska och you name it. Men få som betyder något i sammanhanget de presenteras i. Samtidigt har nog aldrig så många budskap förmedlats i en enda film.

Jag har inte dammat av Den Andalusiska hunden eller något annat avant garde från stumfilmstiden. Nej, det här är en folklig, humoristisk, Hasse & Tage-klassiker av stora mått och många skratt. Filmen är från 1978 och visar bitvis på en för den tiden imponerande vidsynthet. Samtidigt lämnar den säkert en del att önska för 00-talspubliken. Man får helt enkelt plocka godbitarna. Och de dyker upp när man minst anar, så det gäller att hålla fokus. Här är den:

Ett litet smakprov - Youtube hade inget klipp där Margareta Krook är med men här är en av de klassiska scenerna:

Så här kan man också känna sig ibland

Kunde inte låta bli att lägga upp ett till av Stina Wirséns alla underbara alster. Bilden finns här. Stina Wirsén ställer som sagt ut på Hornsgatspuckeln.

Spaniens svar på Yvonne Lombard?

Men rolig var den i alla fall.

Granatäpplen och två tips

Jag köpte ett granatäpple på Klippet häromdagen. Eller rättare sagt "två för femton". Jag hade egentligen ingen aning om vad jag skulle göra med den stiliga frukten utan tyckte mest att den skulle se snygg ut på fruktfatet. Det finns så klart massor man kan göra med granatäpple. Som till exempel att blanda ner kärnorna i en sallad eller pressa ut den söta, röda juicen.

Vad jag egentligen vill komma till är att det ofta blir så här när jag kommer till frukt- och grönsaksavdelningen. Inspirationen väller över mig där jag står i all doftande färgprakt och jag är hur nyfiken och köpbenägen som helst. Men jag saknar en sak, förutom själva uppenbarelsen av alla frukter och grönsaker: En presentation. Några korta förslag på vad jag kan göra med dem. På en liten skylt i all enkelhet. Eller ännu hellre en terminal där jag skriver in ett ord och vips får fram ett antal recept.

Visst skulle jag kunna använda internet i mobilen eller ta reda på vad jag ska ha när jag sitter framför datorn. Men min personliga övertygelse är att det finns en marknad för på-platsmarknadsföring i ord och recept.

Mer information om granatäpple finns här. Bild från Bluberry lifestyle.

Över till de två tipsen:
* Salvador Dali på Moderna Muséet . Missa inte den roliga "gissa vem jag är-videon".
* Stina Wirséns utställning på Hornsgatspuckeln. Rolig, rörande, underfundig.

I önskelistornas tid

Nu startar säsongen för önskelistor och MQ med flera klädkedjor har byggt speciella kampanjsajter där man kan sätta ihop sin egen önskelista och sprida till vänner och bekanta via sociala medier. Kreativ och kul idé.

Just idag får det mig att tänka på andra, lite mer komplicerade, saker som jag önskar mig. Tänk om man kunde sätta upp en liknande önskelista för politiska beslut och samhällsnyttiga investeringar?

Då skulle jag önska mig en oberoende och intelligent granskning av all grisuppfödning och ett system som uppfyller kriterierna för långsiktig hållbarhet. Jag skulle önska mig att Saab hittar en finansiär och en ny, spännande profil som världens vassaste tillverkare av elbilar - med Vattenfall som en partner med samma långsiktigt strategiska handlingsplan. Så till sist att barn i tredje världen ska slippa ta konsekvenserna, dvs. leka i resterna av, västvärldens miljöfarliga avfall, med hjälp av hållbara avtal, planer och processer.

Sist men inte minst på önskelistan så vill jag jobba med att kommunicera alla de här goda idéerna och investeringarna. Via alla fantastiska möjligheter som sociala medier, webb-tv, egna, köpta och icke köpta kanaler ger idag.

Mjuka värden på Hemtex

Läste att Hemtex nya VD Erik Gumabon har inlett sitt arbete genom att praktisera i kedjans butiker och varulager. Detta för att komma in i verksamheten och kunna fråga medarbetarna direkt vad de tycker fungerar bra och vilka förbättringsmöjligheter de tycker att det finns. Och för att genom direktkontakten minimera risken för feltolkningar.

Vilken bra grund för kommunikation, praktisk och genial i sin enkelhet! När dialogen väl är inledd är det bara att bygga vidare med de formella kanalerna vd-brev, intranät, tidning och -viktigast av alla - företagets mellanchefer. Men också följa upp med regelbundna besök och möten, t ex frukost.

Ovan: Mjuka julklappstips från Hemtex.
Nedan: Hemtex pressvisning inför våren 2010, i ett K-märkt hus.

hemtex.se

我的名字是安娜

"Jag heter Anna", står det på kinesiska i rubriken till det här inlägget. Det uttalas "wǒ de míng zì shì ān nuó".

I Googles nya översättningsverktyg kan man lära sig skriva och tala massor av språk. Förutsatt att man förstår sig på den fonetiska skriften, förstås. Något för alla som vill imponera på affärsresan till Kina, som jag skrev om i förra blogginlägget. Alla översättningar till engelska förses med en liten klickbar högtalarsymbol som gör att frasen blir uppläst. Otroligt kul, hoppas att Google förser alla språk med samma ljudservice.

Att hantera kulturkrockar

Att kommunicera med kulturer som krockar med den egna är en utmaning som ger upphov till många intressanta berättelser. Som till exempel när svenskar gör affärer i Kina - "Lutherskt-driven-rakt-på-sak-kultur möter asiatisk-var-sak-har-sin-tid-artighet".

Den förenande slutsatsen: Var påläst, prata mottagarens språk (om kinesiska bör man i alla fall lära sig några fraser), lyssna in och anpassa dig. Och den utmaningen behöver man ju inte ens åka utomlands för. Själv mötte jag den i söndags när familjen var på IKEA. Vi var varken tillräckligt pålästa (vi fick inte med oss alla mått) eller helt överens. Tur att de har öppet köp.

En krock som har uppstått i grisinfluensans spår är hur vi ska hantera vår handskakningstradition. Är en ny under uppsegling månne...?

Stockholm-Malmö t o r, tack!

På tal om Studio Total - nu ska Malmö Opera börja sälja biljetter i utvalda korvkiosker i Malmö! Det gillar jag. Själv brukar jag ha lite tråkigt när jag står och väntar på min 90g. Då skulle jag gärna stå och läsa lite om en operaföreställning och kanske passa på att köpa biljetter. Och varför inte just till Malmö Opera? Nu när tågmarknaden har avreglerats så kör franska Veolia Transport sträckan Stockholm-Malmö för 299 kronor.

Bra, Studio Total. Hallå, Malmö Opera - jag vill köpa biljett! Vad sägs om korvmojjen på Fridhemsplan, Stockholm? Och kanske på Stockholms Central?

Kan PR bli för bra?

Sillbodal
Cirkel

Allium

Bombay

När jag tittade på Kobra (ett av mina favoritprogram) ikväll kom jag att tänka på Lena Hautoniemi, konstnärinnan från Årjäng som målar tapeter till inredarna i New York och Los Angeles. Sitt konstnärskap utövar hon hemma i huset i Småland. Genom att marknadsföra sig via hemsida, Facebook, Twitter och blogg har hon lyckats slå igenom internationellt. Några av Stockholms hetare restauranger sätter också Lenas tapeter på sina väggar.

I kvällens Kobra om konst och reklam intervjuades PR-kreatörerna bakom Studio Total, som har uppmärksammats för sina nytänkande och smått kontroversiella kampanjer. Som konst betraktade är de onekligen kreativa. Men efter att ha läst om den annorlunda PR-byrån i DN i våras och nu sett dem i Kobra blir jag alltmer nyfiken på resultatet. Hur gick det för kunden? Nådde Arvika-festivalen ut till sina målgrupper genom de skruvade platsannonserna? Lyckades den fejkade bloggaren locka publik till Malmö Opera? Är kunden top of mind i huvudet på konsumenten - eller snarare en kreativ kampanj och snackis i media?

Kontrasten gör upplevelsen starkare

Så skrev en kompis när hon kom tillbaka till stan efter ett skärgårdsbesök. Att åka till Vällingby Centrum är också en upplevelse, upptäckte jag i helgen. Det är inte bara en skön utflykt från trängseln i stan. Här kan man både shoppa loss och kultivera sig. Den gamla ABC-staden har bevarat mycket av sin ursprungliga 50-talsarkitektur, i kontrast till exempelvis ultramoderna modevaruhuset Kfem, signerat Gert Wingårdh. Det bataljonsklingande namnet står i lockande motsats till den parfymaskinspirerade byggnaden med butiksnamnen i ljusskrift i det rödlackiga taket.

I provrummen på Kfem kan man blogga och vinna veckans stil. Vi som följde med mamma till Bredenbergs när vi var små kan göra det nu också. Dock inte i modevaruhuset, utan längs ett av butiksstråken som också gör Vällingby Centrum.

En runda i Vällingby avslutas med fördel på anrika biograf Fontänen, i originalsalongen eller någon av de 4-5 salonger som har tillkommit. Annat man inte får missa innan man lämnar denna lilla förortsmetropol är korvkioskens underbara takskägg och arkitekturen i Vällingehus.

Min virala marknadsföring

Jag tänkte skryta lite. Min virala marknadsföring har börjat ge utdelning! Dels i spontana, positiva kommentarer från målgruppen, dels i form av att en Facebook-kontakt tillika tidigare kollega har länkat till två av mina blogginlägg på sin Twitter. På det sättet får inte bara min blogg en liten puff. En annan tidigare kollega till mig får mer uppmärksamhet för sin skiva. Och kanske sälja mer av den. Tack Martin!

Som viral marknadsförare av mig själv skulle jag vilja säga att jag är konsekvent. Genom att lägga in Twitter i Facebook, skriva allt jag vill säga i min blogg och bara där, länka till bloggen på Twitter och därmed också på Facebook samt lägga in samma foto av mig själv på alla ställen så skapar jag igenkänning och sökbarhet. Eller tjatig upprepning beroende lite på hur man ser det. "Åh nej, nu sitter HON där och flinar igen". Eller kanske "Jaa, där är hon ju..." Eftersom jag är ett ganska okänt varumärke så tänkte jag att den metoden kan vara bra att börja med, utmattningsmetoden.

Framgångsrik viral marknadsföring kräver enligt experterna att man inte bara har något att komma med och en vass penna utan också bra timing. Det är något att bita i.

P.S. Tack igen för mitt blogghuvud, Britta! Och de jag glömt att nämna - återkommer.

Inkommande.com

Nu är den här - sajten där vi kan önska oss en ny uppfinning, vilken som helst! Vet man vilket företag som skulle kunna uppfylla behovet, anger man företagets hemsida på en speciell rad.

Här finns alltså chansen att både bidra till förbättringar och skapa arbetstillfällen! Pris kan man vinna också. Själv skrev jag genast in mitt Generatorgym (Motionsenergi - framtidens el? 28/10). Fler kommer...

Än så länge är Volvo Car, Husqvarna, Mölnlycke Health Care, Real Consulting och Waagstein Research anslutna till sajten. I takt med att önskemålen trillar in lär de bli fler.

http://www.inkommande.com/

Kära trycksak

När jag försiktigt drog loss den fullmatade söndagstidningen från brevlådeinkastet slog det mig vilken lyx det är att få en tidning i brevlådan varje dag. Speciellt på söndagar. Då kan man ta sig tid att njuta av alla långa, välskrivna analyser och söndagsintervjuer. Jag får en samlad, aktuell bild av omvärlden ur olika aspekter varje dag. Och den låter mig själv välja vilka artiklar jag vill fördjupa mig i.

På tidningen kan man spilla kaffe utan att det gör den något. Man kan lägga den ifrån sig och avhandla en viktig fråga med sin nära och kära utan att den svartnar, låser sig eller får slut på batterierna (tidningen alltså). Vill man gå tillbaka till något i den senare under dagen fiskar man snabbt och enkelt upp den ur tidningskorgen.

En känsla av kvalitet får jag och inspirerad blir jag när jag går in på Press Stop och botaniserar i det fantastiska utbudet av allt från bröllopstidningar i dussintalet versioner till Filter, Vagabond och Båtnytt.

Nu kan man läsa om mobiltelefoner som bara twittrar. Om att wikipedia.se domineras av en väldigt snäv grupp av informationsgivare. Och vissa jag har pratat med tycker att den tryckta tidningen är förlegad. "Där står gårdagens nyheter. På nätet och frukost-tv får man det senaste."

Alla medier mår bra av konkurrens. Frågan är hur konkurrensen skulle se ut utan den tryckta papperstidningen.

P.S. Mitt nya fina blogghuvud har Britta Wirström gjort. Tack snälla Britta!

Finns det något mer oemotståndligt än glädje?

Rolighetsteorin är något man har kunnat följa på youtube en tid. Och visst stämmer det att allt som är roligt vill man göra. Snart kommer vi att kunna åka gondol på en räls upp på Globens tak, 130 meter över havet. Initiativtagarna hoppas att kronprinsessan Viktora ska vilja komma och inviga. Undrar hur stor risken är att hon tackar nej?

Och visst travar man mycket hellre upp för de vanliga trappstegen, utan att rulltrappan ens är trasig, när det blir så här kul?



Som VW Polo-förare är jag förstås nyfiken på vad VW har i kikaren. Någon ny, spännande modell på gång?

Miljökommunikation i en checklista

Att kommunicera ett företags miljöarbete kräver en del förberedelser. En grundläggande checklista ser i grova drag ut så här:

1. Hållbarhetsredovisning. Grunden för hela kommunikationsarbetet är en detaljerad hållbarhetsredovisning*. Såväl miljömässiga fördelar i själva kärnverksamheten som fakta kring alla miljöförbättringar från år till år presenteras ungefär som i en årsredovisning. Det handlar om allt från minskade CO2-utsläpp från transporter till energibesparingar från släckta datorer nattetid.

2. Hitta/skapa budskapen. Hållbarhetsredovisningen utgör nyckeln till budskapen som bidrar till att skapa publicitet eller på annat sätt nå ut till målgrupperna. Miljömässiga fördelar i kärnverksamheten kan vara nyhetsstoff för en aktör som vill etablera sig på marknaden och som med hjälp av studier kan visa på ett positivt bidrag till miljön i sin bransch. En annan är företag som lyckas med stora miljöbesparingar, t ex Vasakronan som på fem år lyckades minska sina CO2-utsläpp med 90 procent.

3. Omvärldsbevaka.
Miljöarbetet och reglerna kring det är föremål för diskussioner över hela världen. Begrepp som klimatneutralitet och inköp av utsläppsrätter både hyllas och ifrågasätts ur olika synvinklar. Här gäller det att ha en god beredskap i form av omvärldsbevakning och handlingsprogram.

4. Gör ett handlingsprogram
Hitta nyhetsvinklar och andra aktiviteter som ökar intresset för företagets erbjudande. Vattenfall har bland annat vunnit pris för sitt klimatsignaturinitiativ som engagerar allmänheten både nationellt och internationellt samtidigt som det involverar en rad olika aktiviteter och kanaler. Vattenfall har också gjort uppmärksammade studier i ämnet tillsammans med McKinsey&Co. Till sist bör handlingsprogrammet även inrymma beredskap för omvärldens reaktioner, enligt punkt 3. Glöm inte internkommunikationen.

5. Hitta nya spännande sätt att minska företagets miljöpåverkan.
Olika former av egna, nytänkande miljöinitiativ och samarbeten kan ge extern uppmärksamhet, t ex cykeltaxin Ecocab som startade 2008. Fler exempel finns i inlägget "Hänsyn till Miljön - ett sätt att göra affärer" 27/10.

Har jag missat något?

* Detaljerad information finns på sidorna http://www.hallbarhetsportalen.se/ och http://www.klimatneutral.se/

Det handlar om värderingar

Att agera enligt sina värderingar och ta konsekvenserna av det är inte alltid enkelt. Men de som vågar ta strid för det de tror på och vara konsekventa brukar ha mycket att vinna i både egen och andra målgruppers respekt.

Det senaste exemplet kan man läsa om i dagens DN under rubriken "Djurö skola serverar ekologiskt mot reglerna". Genom att handla ägg och kött från lokala krav-producenter har skolan minskat såväl matkostnader som mängden slängd mat. Samtidigt riskerar kommunen böter då förfarandet anses strida mot gällande avtal och EU:s regler. På frågan om de är beredda att betala för sitt agerande kommer ett otvetydigt "Ja" från kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Alversjö med tillägget att skolan siktar på att handla enbart närproducerat.

Som sommarstugeägare på grannön kan jag bara konstatera att mitt lokalpatriotiska hjärta sväller av stolthet inför den handlingskraft och beslutsamhet som rektor Anders Jansson (en av mina grannar) och kökschef Maria Mellberg på Djurö skola med stöd av kommunen visar på. Får jag vara så fånig? Kanske. Jo, det får jag visst det.

Lokalproducerat: Johan, 17 år, fångade idag denna 5-kilosgädda i Riddarfjärden!

Kortsiktighet kräver lång sikt

Långsiktigt kapital.

Kortsiktigt tänkande har seglat upp som en trend i varumärkesdiskussionerna. En strategisk och oväntad mix av kanaler och aktiviteter är nyckeln till framgång för företag som snabbt vill boosta försäljningen och göra varumärket intressant och spännande. På det sättet kan även relativt okända företag ganska snabbt göra sig ett namn.

Men väl där - vad händer då? När kundorderna, pressklippen och webbstatistiken står som spön i backen? Jag tänker bland annat på den amerikanska modekedjan Abercrombie & Fitch som med ett spännande och annorlunda butikskoncept med partystämning och hög musik tog sig in på Fifth Avenue och gjorde succé.

Jag tyckte att det var en jätterolig butiksidé ända tills jag såg protestlapparna som delades ut utanför entrén med ett budskap som löd ungefär "Usla arbetsförhållanden på Abercrombie & Fitch, ungdomarna får hörselskador..."

Hur man bemötte och följde upp protesterna från Abercrombies sida vet jag inte. Om det fanns fog för kritiken vet jag inte heller. De anställda i butiken såg ut att trivas med sitt jobb. Men om A&F tänkte långsiktigt och brett i sin målgruppsanalys redan när de inledde sitt varumärkesarbete så hade de med all säkerhet ett genomtänkt kommunikationsprogram redo att följa upp, bemöta och vända kritiken till något positivt. Oavsett om den var befogad eller ej.

Allt för att bygga ett långsiktigt starkt varumärke och en hållbar affärsverksamhet.

Mackor som kommunicerar

Mitt emot huset där jag bor ligger ett café som heter Vurma. Från början ett litet ställe bara på Kungsholmen, men inte helt oväntat finns de nu i flera stadsdelar. De har gjort något som skulle kunna liknas vid lågkonjunktur-smartness i all sin enkelhet. Genom att döpa alla sina smörgåsar till Snyggve, Raring, Pingla osv. har de lyckats få de mest stressade gäster att dra på munnen. För hur säger man ”Jag ska be att få en Snyggve” samtidigt som man försöker se sur ut?

En Fröken.

En dag ställde en av caféets alla kreativa medarbetare ut en stor glasskål vatten med ett lager citroner guppande på ytan. Den gäst som lyckades lägga en 50-öring på en citron utan att pengen trillade i vattnet, vann alla pengar som låg på botten av skålen. Naturligtvis var det helt omöjligt att vinna och man gick ut från caféet några slantar fattigare än man tänkt sig. Men en upplevelse rikare.

Till sist en eloge till Systembolaget som har skickat blomstercheckar som ursäkt för fadäsen i kassan förra fredagen (Omvärlden vill in 26/10). Tack.

Effekten av ett förtydligande

På Norr Mälarstrand, alldeles nära bensinmacken, ligger sedan urminnes tider en stenhuggerifirma. Närmare bestämt i 50 år har den funnits där, enligt en initierad källa. I anslutning till den oansenliga lilla byggnaden har ett stort utomhuslager av stora, grovt huggna stenplattor (block?) stått staplade bakom ett stängsel. Att det handlar om sten har man även förstått av skylten på den lilla byggnadens tak.

Varje gång jag har gått förbi denna i mina ögon helt obegripliga "krumelur" mitt i stan har jag undrat över både affärsidé, geografisk placering och målgrupp. Någon entré som har bjudit in till närmare utforskning har jag inte sett till.

Så jag har helt enkelt fantiserat ihop att Obelix ska komma farande från Gallien för att bunkra bautastenar. För vem kilar ner från citylunchen, shoppar ett stenblock och bär med sig...

Så plötsligt en dag när jag går förbi samma plats ser jag ett generöst tilltaget skyltfönster. Bakom detta ett ljussatt showroom med väldesignade marmordiskbänkar och stora väggar fyllda av snyggt skurna varuprover av olika arter av marmor och sten. Borta är det stora, inhägnade stenlagret.

Stenfirma Bror Törners nya ansikte

Inte för att jag aldrig har sett en marmordiskbänk. Jag hade till och med en själv i den lilla 20-talsskolåda som jag bodde i på Söder en gång - på stenåldern. Men efter att ha varit ganska ointresserad av Stenfirma Bror Törner, känner jag mig nu både välkommen och möjligen som en i målgruppen.

Ibland är det skönt med lite välkomnande, kravlös tydlighet och tillgänglighet.

Motionsenergi - framtidens el?

Mina tankar är fulla av energi. Alltså hur man skulle kunna generera energi till olika sorters användning. Tänk om man kunde lagra all energi som alstras i ett gym? Och sedan värma hus med den. Det kanske vore något för SATS? Som samarbetspartner skulle de kunna anlita ett energibolag.

Elenergi?

Tillsammans skulle de båda parterna starta ett utvecklingsbolag som tog fram den rätta hårdvaran - Generatorgymet. Vilken affärspotential om de lyckades! Som konsument av en sådan produkt skulle man inte bara betala för att alstra energin, utan även för produkten som man själv bidrar till att producera. De som jobbar extra hårt i roddmaskinen kunde få rabatt.

Tävlingar skulle arrangeras. "Vinn Energimaraton och få en miljövänlig årsförbrukning av villavärme". Kända elitidrottare och företagens VD:ar skulle delta och dra uppmärksamhet till tävlingen och resultaten skulle följas upp i olika kanaler.

Åskan är en annan spännande källa till energi som jag gärna skulle vilja ta del av. I bilen kanske. Hur många blixtar drar en VW Polo på 100 mil?

Från det ena till det andra. Idag har miljöorganisationen Greenpeace dumpat 18 ton brunkol utanför Rosenbad som ett sätt att berätta att de vill någonting. Ett resultat av deras kommunikationsaktivitet är att medarbetare från gatukontoret skyfflat kol med spade och munskydd under dagen för att städa undan efter dem. Eventuell miljöpåverkan finns det ännu inga uppgifter om. Däremot måste jag bara lite försiktigt undra om det är ett bra sätt att kommunicera på? Hur ser målgruppsanalysen av en sådan aktivitet ut?

Nu ska jag gå till gymet och alstra lite energi och sedan ska jag läsa i min nyinköpta bok "Sveriges Bästa PR" av Peter Karaszi. Har precis läst en Spaning från PR-byrån Prime som inspirerade mig att börja läsa boken.

Hänsyn till miljön - ett sätt att göra affärer.

Miljöhänsyn är konkurrensverktyget som har kommit för att stanna. Idag är det inte bara medvetna konsumenter som källsorterar och köper elbil (själv är jag aktiv cyklare, väljer miljövänligt när det går - och vill gärna bli bättre). Näringslivet tar i allt större utsträckning ansvar för miljön som ett naturligt sätt att göra nya affärer, bygga sitt varumärke och spara kostnader.

I den globala uppvärmningens spår och fenomen som minskande ejderbestånd i Östersjön, växer intresset för produkter och idéer som bidrar till att hushålla med naturens resurser och återställa balansen i miljön. Saabägda Göteborgsföretaget Minesto har uppfunnit en undervattensdrake som utvinner el hur havet genom att ta vara på undervattensströmmar, till exempel i tidvatten. Vattenfall är genom Tonn Energy med och finansierar det uppmärksammade, skotska vågkraftverket Pelamis.

Tidvattenkraftverken Deep Green

Vågkraftverket Pelamis

På konsumentproduktsidan lanserar Nimbus den första elbåten och två unga, kvinnliga entreprenörer har startat Sveriges första båtskrot. För att minska övergödningen av Östersjön planeras fler latrintömningsstationer i skärgården så att förbudet mot toalettömning i havet kan verkställas. Tvättmedlen har befriats från fosfater och maskindiskmedlet är på gång.

Det bubblar och sjuder av kreativitet, insikter och insatser på miljöområdet. Begrepp som hållbarhet och miljö har blivit honnörsord för företag som vill stärka sin konkurrenskraft och tänker brett i sin målgruppsanalys. Att satsa på miljön i transporter, energiförbrukning, produktutveckling, återvinning, produktval och samarbetspartners är ett sätt att inte bara attrahera kunderna. Företag som agerar grönt kan göra sig attraktiva som leverantör och samarbetspartner lika mycket som arbetsgivare och samhällsaktör i stort. Förutsatt förstås att de berättar om det för sina målgrupper...

I en annan del av världen

Har precis lyssnat igenom en skiva av en kollega från forna tider, Viveka Risberg. Hon flyttade till Bangladesh med sin familj och nu hittade jag hennes musik på MySpace. En mångsidig och kreativ person som har låtit sig inspireras av nya influenser. Lyssna och njut av albumet "A Sister's Journal" på http://album.asistersjournal.com/ En av mina personliga favoriter: "Time to stop count".

Vill man köpa ett ex av skivan så kan man maila till Viveka. E-mailadressen, liksom bilden, hittade jag på sajten. Alla pengar går till en organisation som jobbar med gatubarn i Dhaka och i Burma.

Sagt och gjort.

Omvärlden vill in

En av utmaningarna med att vara kommunikatör i ett stort företag är att lyssna av omvärlden, sålla ut relevant information och formulera budskap. Väl genomtänkta budskap, som metodiskt och systematiskt förankras i organisationen.

Jag fick en 50-lapp på Systembolaget i fredags som hade stora fläckar av bläck på sig. När jag påpekade för kassörskan att sedeln inte såg okej ut fick jag till glatt och trevligt svar att det inte var några problem med sedeln. Eftersom det bar mig emot att sätta mig på tvären med en lång kö av fredagsmysfirare bakom mig - förutom att jag blev osäker, bläckfärgade sedlar är ju ett gammalt fenomen - tog jag emot sedeln och gick till ICA för att handla. Där tog de inte emot den.

Röd av skam och irritation gick jag tillbaka till Systembolaget - den glada och vänliga kassörskan var inte kvar - och fick sedeln utbytt av hennes ersättare. Jag passade på att påpeka för honom att de borde informera varandra bättre om fenomenet bläckfläckiga sedlar, samtidigt som jag konstaterade hur tråkigt det kändes att behöva vara en irriterad kund. Till på köpet en fredagkväll.

Vad jag egentligen vill säga med mitt lilla fredagsdrama - en 50-lapp mer eller mindre är inte livsavgörande för mig, situationen som uppstod kändes däremot inte så rolig - är att alla varumärken, inte minst de med hög svansföring och starka värderingar, har allt att vinna på att ta alla delar av sin kommunikation på allvar -i alla kanaler, med alla sina målgrupper och i stort som smått. Att lyssna på kunden i kassan må för vissa vara en detalj. Men nog så viktig.

Jag är dessutom helt övertygad om, att vad som än ligger bakom ett visst agerande eller problem, så går det till 99,9% att lösa med hjälp av kommunikation.

Japp, jag har skrivit till Systembolagets kundtjänst, så som de själva föredömligt manar till i sina annonser. Hoppas där finns en ivrig själ redo att ta tag i denna kommunikativa utmaning.

Bra hela vägen – inifrån och ut

Bakom varje starkt varumärke finns ett bra innehåll. Hur jag än vrider och vänder på det, kan jag inte komma på ett enda starkt varumärke som saknar innehåll eller bryter sitt kundlöfte.

Visst finns det många kända varumärken. Men alla behöver för den skull inte vara starka. Det finns också många duktiga, okända företag som har alla förutsättningar som krävs för att göra sitt varumärke starkt. Det vill säga att inta en position i sina målgruppers huvud. Företag som lyckas med det har kommit en bra bit på väg. Är de dessutom top-of-mind hos alla sina målgrupper, då har de ett starkt varumärke.

Ett konkurrenskraftigt och bra innehåll utgör alltså varumärkets stomme. Ungefär som råvarorna i riktigt god glass, eller som logistikmodellen i ett skickligt distributionsföretag. Sedan måste det självklart finnas ett marknadsbehov att uppfylla.

En bra början...

Företag som uppfyller kriterierna växer, anställer fler medarbetare och anlitar samarbetspartners som bidrar till att bygga och kommunicera företaget. Därtill kommer en rad externa intressenter, som granskar och värderar verksamheten ur olika aspekter: Service, kompetens, värderingar, marknadsföring, hur ser mediabilden ut, har företaget några tankar kring hållbarhet och samhällsfrågor, hur är de som arbetsgivare, hur ser ekonomi och ägarskap ut osv. Här kan innehåll och kommunikation tillsammans uträtta stordåd för varumärket genom att samverka och förstärka varandra.

IKEA är ett tacksamt exempel på företag som har lyckats växa och inta toppositionen hos sina målgrupper, oavsett om det handlar om kunder eller andra intressenter - genom ett konkurrenskraftigt kunderbjudande, tydlig och konsekvent kommunikation, en genomtänkt tillväxtstrategi och levande, starkt förankrade värderingar. Ta bara en sådan sak som att grundaren själv deltar i invigningen av varje nytt IKEA-varuhus, oavsett om det ligger i Tokyo eller Haparanda - ett fullgott exempel på internt och externt varumärkesbyggande.

Starka varumärken är, precis som alla goda ting, tre:

Substans, kommunikation, position.

Bilden är från www.pipersglace.se

Medial i med- och motvind

Att profilering i media är en konst råder det knappast några delade meningar om. Vare sig det handlar om en person, ett företag eller ett parti. För det första måste det finnas någon eller några som kan säga det. Personer med kunskap och framtoning som kan framföra det där som ger tydliga konturer och bygger förtroende. Såväl i medvind som när kritiska vindar blåser. Och som alltid kan ligga steget före. Det sistnämnda är naturligtvis svårt att leva upp till, men alldeles nödvändigt att ha som vision.

Bra.

En person i det privata näringslivet som har lyckats oerhört bra med allt det här – att vara proaktiv och tillgänglig, ta och hålla kvar initiativet, få fram fakta, föra fram budskapen i alla väder och på det sättet inta positionen som källinformatör i sin bransch - är Fritidsresors Informationsdirektör Lottie Knutson.

Vinner?

En politiker som har lyckats bra med att bygga både sitt personliga varumärke och sitt parti är Fredrik Reinfeldt. Med sin tillmötesgående och uppriktiga framtoning vinner han sympati som offentlig person, kombinerat med en tydlig politik som även får traditionella vänsterväljare att snegla åt höger.

Skärpning.

Mona Salin, som verkar ha tappat mycket av sin forna ”edge”, mobiliserar med vassa kommunikatörer. Anna Helsén är sedan länge känd för sin kunnighet, tydlighet och proaktivitet. Att hon inte låter sig charmas av trendiga kanaler utan sätter budskapet i centrum är intressant. Speciellt i tider då kanalval i allmänhet och sociala medier i synnerhet fått sådan fokus att man nästan börjar undra om alla verkligen tänker ut ordentligt vad de ska säga - och inte bara var de ska säga det.

Try harder.

När det gäller publika aktiviteter måste de alltid vara så bra att de tål medias granskande blick. Flygbolaget SAS som i helgen garanterade alla inrikespassagerare att vara hemma i tid till Kalle Anka på julafton skulle förmodligen vinna på att tillgodose DN-journalistens antydan om att komplettera garantin med någon form av ersättning till dem som mot alla odds inte landar i tid. Kompensationen skulle också vara ett sätt att visa att de är grundade i sitt löfte och vet vad de talar om.

Konst eller inte - i grunden handlar kommunikation trots allt, och precis som allt annat, om kompetens, verktyg och, sist men inte minst, hårt arbete.